Press

Recensioner Hellskotta Kuling CD (PRFRI005) Periferi Records/Border/Phonofile
Jazznyt.dk
Åbningsnummeret Bawelliuchs er en god åbner på Hellskottas andet album Kuling. En lækker afroinspireret guitar snor sig omkring et solidt blæserfyldt groove. Det er en fest at lytte til nummeret, der ikke ligefrem indikerer at bandet er fra det sydsvenske. Hellskotta er et stærkt besat band med bl.a. Sofi Hellborg på saxofon og trombonisten Göran Abelli. Men det er guitaristen Erik Skott der er med til at løfte Hellskott den sidste bid.
Ud over det førnævnte nummer er Tuggback et andet fedt nummer, hvor Skott atter er i centrum med en fed guitarfigur. Hellskottas musik er primært groovebaseret og har hentet insppiration i jazz, funk og afro.
Niels Overgård, Jazznyt.dk 26/08/17

Gränslös musik med Hellskotta.
Kvintettet Helskotta skapar gränslös musik genom att korsbefrukta olika genrer som bland annat jazz, funk och reggae.En kvintett som inte är som de flesta andra. Det hörs ju på namnet också.
Hellskotta. Och Kuling som skivtitel. Och låtnamn som Sjömansfylla och Båtmotorn. Vad kan det bli för CD av något sådant?
Ja, det kan bli en CD där musiken inte har några gränser. En CD där jazz, funk, reggae och mycket annat får träffas och bli till ett. Hellskotta är som Hellskotta är, gränslöst och visar med nyskrivna låtar att musiken heller inte har så mycket av gränser.
 
Sofi Hellborg är enda tjejen i gruppen, men hon hörs ordentligt med sina saxofoner, alt och sopran. Erik Skott spelar gitarr, Göran Abelli, spelar trombon, Robert Fuchs hörs på elbas och synthesizers och Andreas Baw sköter trummor, percussion och samplingar. Den intressanta Maggi Olin gästar också på en låt med sin Fender Rhodes.
Visst är det jazz, om än mycket modern jazz. Kvintettens sättning gör också att det blir ett speciellt sound och instrumenteringen ger också gruppen stort utrymme att laborera med sin musik och plocka fram det där lite oväntade.
Det är Hellskotta snyggt det som Hellskotta gör och det är musik som inte tvekar utan går sin egen väg och den vägen känns inte fel.
Lennart Götesson. Dala-Demokraten, april -17 

Orkesterjournalen juni-17
Kvintetten Hellskotta, ledd av saxofonisten Sofi Hellborg och gitarristen Erik Skott, släpper nu sin andra skiva Kuling på Periferi Records. Återigen hämtar man inspiration från bland annat 70-talsfunk, experimentell beat-jazz och afro-beat. Orginalmusiken är skriven av Hellborg och Skott. Energi och puls är ledord men stämningslägena skiftar.Hellborg är lyriskt driven både på alt och sopran med sina finurliga och tonrika solon. Starkast lyser eftertänksamma The Day After där Maggi Olin gästar på rhoades samt Cold Feet med Göran Abellis färgstarka trombonslingorsom ger extra tryck år ensemblespelet. Skott har en läcker rytmisk frasering och kommer helt till sin rätt i bluesfusion-doftande Cold Feet och Hellborgs polyrytmiska Båtmotorn.
Patrik Sandberg

Lira maj-17
Gruppen Hellskotta spelar melodiös och rytmiskt omedelbar jazz med rottrådar i funk och afrobeat. Saxofonisten Sofi Hellborg och gitarristen Erik Skott är båda profilerade solister, men även trombonisten Göran Abelli sätter prägel på musiken med sina ofta tillbakalutade solon som ger fina kontraster mot de andras mer energiska insatser.
Men det är inte musik som endast utvecklas i kontrast- och växelverkan. Vi får också avklarnat ensemblespel, och allt avtecknas mot rytmsektionen Robert Fuchs och Andrew Baws konsekventa groove.
Genomgående är uttrycket mer sammanhållet än spänningsfyllt. Men det blir aldrig statiskt. Musiken är infallsrik, och en låttitel som Mosaik får programmatisk karaktär. Skotts melodiflöden, Abellis lugnare solo och Hellborgs läckra inpass är distinkta, men de belyser och kommenterar varandra. Mosaik eller väv? Båda metaforerna fungerar. Men det är en mosaik och väv i svängig rörelse.
Magnus Eriksson

 

 

Recensioner Hellskotta CD (PRFRI001) Periferi Records/Border/Phonofile

Lira:
Afrobeat brukar den genre kallas som saxofonisten och låtmakerskan Sofi Hellborg vanligen spelar. Bland de svängigare som går att höra i Sverige. Här är hon i stället del av en grupp där afron finns med mer som krydda än huvudingrediens. Men det grymma sväng hon tidigare fått till flödar också över på debuterande Helskottas skiva.
Makalöst vilket flyt de skapar tillsammans. Robert Fuchs basgångar och Andreas Baws trumspel är varierat och tajt rakt igenom. Till det adderas Erik Skotts gitarrer med både funkiga riff och fint uppbyggda solon, som både kan gå med och på tvärs mot grundgroovet. Till denna kokande gryta adderas Göran Abellis utrycksfulla trombonspel, där han inte drar sig för bröligare partier mellan varven. Sofi Hellborg själv får mer soloutrymme än hon har i sina afroprojekt och det är en fröjd att
ta del av hennes alt- och sopransaxar. Fint hur de växlar tempon och stämningar i samma låt, utan att ge avkall på det ofta dansanta svänget.
Andreas Lagercrantz, Lira dec 2014

Orkesterjournalen:
Skånebaserade gruppen Hellskotta etiketterar sin musik som ”beatgroovejazz”. Släktskap finns med grupper som Neighbourhood och Beat Function, men Hellskottas sound är tyngre och mer byggt kring afrobeat och baktakter. Saxofonisten Sofi Hellborg har ju en lång tradition av att spela afrikanskt tunggung. Både på plats och i egna grupper. Samtidigt finns inslag av mera soulfunkiga och jazziga tongångar parat med ett lättfotat dansant flöde. Hellborg och gitarristen Erik Skott har var för sig skrivit allt material och det är en varierad och aptitlig brygd som serveras. Låtarna pulserar och skiftar stämningslägen och kan vara både uppsluppna och stramt allvarsamma parallellt. Trobonisten Göran Abelli är en färgstark och kraftfull solist och sätter tryck i ensemblespelet. Robert Fuchs elbas pumpar stadigt metriska riff understödd av Andreas Baws ömsom flytande trumspel ömsom punkterande baktakts-arbete. Hellborg är lyriskt driven framförallt på sopransax och spelar långa vindlande soloslingor. Erik Skott har ett rytmiskt lätt, tillbakalutad handlag på de mer highlife-inspirerade spåren, men kan också sträcka ut rejält i mer expressivt solospel som till exempel på den explosiva Oh My Gosh och den stundtals blytunga Talk Walk. En udda blues, Bloody Ulmer med referens till gitarristen James Blood Ulmer rör sig härs och tvärs, fram och tillbaka på ett oförutsägbart sätt. Hellskottas debutplatta har flera mervärden och bottnar och fungerar såväl dans som stillasittande lyssning.
Ulf Thelander

Rootsy.nu:
Magnus Eriksson (rootsy.nu, Lira) listar Hellskottas skiva som en av 2014 års bästa jazzskivor

Folkbladet:
Saxofonisten Sofi Hellborgs och gitarristen Erik Skotts jazzband har det slagkraftiga namnet Hellskotta. Och vad passar väl bättre till ett band vars musik är in i helskotta svängig? Hellskottas självbetitlade album är också första släppet på det nystartade, musikerdrivna, skivbolaget Periferi Records, som den nyblivne Norrköpingsbon Erik Skott är initiativtagare till. Kvintetten har sina rötter i olika musikvärldar – jazz, afro, etno, konstmusik och hiphop. De olika musiktraditionerna smälts samman i en spännande mixtur som har sin tjusning i att den ständigt överraskar, och därför är svår att sätta etikett på. Albumet börjar lysande i funkiga ”Söråkern” med tajt samspel mellan Robert Fuchs bas och Andreas Baws trummor, som sedan Göran Abellis trombon och Sofi Hellborgs sax känsligt vrider sig omkring. De byter tempo och tillåts sväva ut i läckert drömska partier.Någon bakgrundsmusik är det inte frågan om. Tvärtom kräver albumet lyssnarens uppmärksamhet. Ljudbilden är egensinnig, dynamisk och otämjd. Själv kan jag ha svårt med bröliga partier, när låtarna larmar och stökas till för mycket. Men här utmanas öron och sinne i lagom dos, man hittar alltid tillbaka igen till ett oemotståndligt – livsbejakande – groove.Till favoriterna hör även genomfina ”High Five” – vibrerande luftig, melodiskt innerlig och nervigt återhållen. Några spår, som avslutande ”Hellskotta”, är mer anonyma och nära att dra ner betyget, men på det hela taget är Hellskotta en mycket trevlig bekantskap.
Sara Segraeus, Folkbladet 141203

Corren:
Malmöbaserade gruppen Hellskotta med Sofi Hellborg på sax, Erik Skott på elgitarr, Göran Abelli på trombon, Robert Fuchs på elbas och Andreas Baw på trummor släpper sin första CD på skivbolaget Periferi Records från Norrköping. Kraftfulla beat med influenser från afro men också friformjazz kännetecknar bandet. Det svänger stundtals grymt och soundet känns mycket större än kvintett. Sofi Hellborgs saxar kränger och krumbuktar och får stöd afrån Skotts gitarr medan Abellis trombon ger djup i stämman. Jag gillar det här!
Tor-Björn Lyrhed, Corren, dec 2014

Sydsvenskan:
Färska gruppen Hellskotta, med Sofi Hellborg i, spelar instrumentalfunk med injiceringar från jazz och Hellborgs specialitet afrobeat. Ovanpå ett tungt och muskulöst sväng från bas och trummor levererar trombonisten Göran Abelli, gitarristen Erik Skott och Sofi Hellborg på alt- och sopransax smart konstruerade egna teman och melodier.
Låtarna är stabilt dansanta konstruktioner, samtidigt som det finns en rörlighet och flykt över dem. Musiken byter ofta temperament och det uppstår en läcker dynamik mellan Abellis mer köttiga, jordnära spel och explosiviteten hos gitarr och sax.
Sofi Hellborg imponerar rejält i sina uttrycksfulla och innehållsrika solon. Ena stunden mjukt melodisk, i nästa på väg ned från himlen i en rykande, bluesig korkskruvsmanöver.
Alexander Agrell, Sydsvenskan 141203

Jazznyt.dk:
Boblende funk med noter af beskidt storby og jazz. Så er jeg som regel ret blød, når den slags blæser ud gennem højtalerne. Svenske Hellskotta med saxofonisten Sofie Hellborg og guitaristen Erik Skott i spidsen funker løs på deres debutalbum. Hellborg er en kendt og erfaren saxofonist ud i afrobeat. Det er noget der kommer hende til gode, når den beskidte funk der er løs i kanterne skal skabes.
Fundamentet i kvintetten er de stramme og lækre funky grooves skabt af bassisten Robert Fuchs og trommeslageren Andreas Baw. Ovenpå er lagt en guitar der gerne vil spille både rock, jazz og funky wah wah guitar. Basunisten Göran Abelli kan sine steder gå i retning af det funky og spille hen ad Fred Wesley. Sofie Hellborg har mere jazz end funk i saxofonen. Det gør ikke noget. Hellskotta er både velfunderet og velspillet.
Niels Overgård, Jazznyt.dk, 150125

Salt-peanuts.eu
Lengst sørvest i Sverige i byen som for fotballidioter er mest kjent som hjembyen til Zlatan
Ibrahimovic, Malmø, har det også dukket opp et fabelaktig jazzorkester ved navn Hellskotta. Uttalt betyr navnet det samme som «helsike» her hjemme, men den ekstra L’en i navnet er hentet fra navnet til den 53 år gamle saksofonisten og vokalisten Sofi Hellborg, mens gitarist Erik Skott nok vil få «skylda» for resten av navnet.
Uansett navn på band eller bandmedlemmer, er Hellskotta et jazzorkester som henter inspirasjon fra ulike musikksjangre. Her er det både funk, rock, world music, klassisk og hiphop. Det gjør bandet like musikalsk forutsigbart som maiværet på Østlandet i år. Musikken er utrolig groovy med en utrolig tøff rytmeseksjon, mens Hellborg, Skott og Göran Ambelli på trombone fyller ut lydbildet med temaer og flotte soli. Tre av de åtte låtene er skrevet av Sofi Hellborg, mens Erik Skott står for resten.
Begge to leverer solide bidrag, der Hellborgs «Talk Walk» nesten kan minne litt om Doobie
Brothers «Long Train Running» takket være Erik Skott sitt gitarriff, mens Erik Skott sin komposisjon, «High 5», lar Sofi Hellborg briljere på saksofon. Det gjør for øvrig også Ambelli på sistnevnte låt. Det er strengt tatt fint lite å utsette på denne plata. Den er variert både i tempo og intensitet, men beholder hele tiden sin musikalske nerve. Jeg håper det ikke blir med bare en plate for Hellskotta, for jeg gleder meg allerede til oppfølgeren, og krysser fingrene for at disse fem flotte musikerne setter kursen for Norge slik at jeg kan få oppleve dem live også. Det tror jeg kan være en stor opplevelse. Løp og kjøp.
Roy Ervin Solstad

Digjazz:
Till Hellskotta kan man bli ombedd att dra om man sagt eller gjort något olämpligt. Om det är till det Hellskotta en nyutgiven skiva kan åtminstone jag tänka mig följa uppmaningen för här bjuds lättlyssnad glad och stampvänlig musik. Det är nämligen saxofonist Sofi Hellborg och gitarrist Erik Skott som gemensamt nybildat gruppen Hellskotta som bjuder musik i en blandning av jazz, afro, funk med mera i en skönt tilltalande blandning.
Samtliga åtta titlar är också skrivna av de två. Fem från Eriks penna och följaktligen tre av Sofi. Sofi Hellborg vars heta altsaxspel vi kunnat höra tidigare i egna skivor medan Erik Skotts elgitarr är mindre känd åtminstone för min del. Göran Abelli vars trombon jag ävenledes inte kan påminna mig hört tidigare med solospel i jazzsammanhang, här i kraftfullt växelspel med Sofis altsax, likaväl som bra solospel i många av titlarna.
Erik får som sig bör exponera sina kunskaper i lödande solospel i Bloody Trolls From Ulmer, som jag förmodar antyder påbrå från gitarrist James Blood Ulmer. Och vi möter även honom i fler med bra solospel. I till exempel Maestro och Sofish, skivans bästa spår enlig min mening. Gungande Oh My Gosh och Rappa Talk Walk har groowlande trombon i funkomgivning á la Nisse Landgren, som dock melodiskt byter skepnad med Hellborgs altsax, som kommer in med hett solospel. High 5, med sopransaxen i flygande lätta toner genom låten, likaväl som i redan nämnda Sofish, med funkrytmiken bevarad genom Robert Fusch elbas och Anders Baw trumspel. Som helhet lättsamt lättlyssnad musik med riffliknande figurer i funkrytmikens tecken.
Thord Ehnberg, Digjazz, jan 2015

Live:
Sydsvenskan
Bandet självt använder etiketten ”beatgroovejazz”. I grunden är detta hursomhelst dansmusik – egna skapelser med rejält pumpande sväng av många olika slag, där flera melodier och tunga riff kan presentera sig i samma låt. Stämningen är glad eller melankolisk, i bland i samma låt, och Hellborg och trombonisten Göran Abelli limmar slingor på varandras, medan gitarristen Erik Skotts motstämmor ofta drar in i andra tonarter. Speciella och intressanta klanger blir resultatet. Abelli, efterfrågad av många band, är en grovkornig lirare med känsla för finess och blues. Han matchar Sofi Hellborg, vars sopran- och altsax varvar långa känslosamma toner med listigt konstruerade, snirkligt tonrika solon. Kul också att se de två dansa samkört medan de spelar. Fast
Hellskotta borde oftare vrida upp trycket som gruppen gjorde mot slutet av konserten, med låten ”Söråker” där Hellborg och Abelli tog en het duell.
Alexander Agrell, Sydsvenskan 140822

 

Annonser